Frågor och svar - livscykelanalys

Nedan anges de vanligast frågorna vi får kopplat till den livscykelanalys på återvunnet däckgranulat (SBR) på konstgräsplaner som Ragn-Sells låtit göra tillsammans med Svensk Däckåtervinning och Norsk Dekkretur

Läs sammanfattningen och ladda ned livscykelanalysen på däckgranulat här


Här kan du ladda ned en längre version av frågor och svar kopplade till upphandling på SBR som fyllnadsmaterial till konstgräsplaner.

Varför har ni gjort dessa livscykelanalyser?

Det är vanligt att företag beställer livscykelanalyser av sina produkter, och det ger viktigt underlag både för oss och för den som ska välja material. Alla metoder finns öppet redovisade i studien.

Läs mer och ladda ned livscykelanalysen på däckgranulat här

 

Vad har ni kommit fram till?

När vi studerar hela livscykeln har granulat av återvunnet däckmaterial för fotbollsplaner betydligt mindre miljöpåverkan än andra material på åtta mätbara sätt, bland annat klimatutsläpp och användning av fossil energi.

Vilket material är bäst, då?

När man ser till hela livscykeln visar det sig att granulat av återvunnet däckmaterial står för mindre miljöpåverkan än andra material, sett till klimatutsläpp, användning av fossila råvaror, försurning, övergödning, användning av jordbruksmark, vattenanvändning samt marknära ozon.

Vilka metoder har ni använt?

Miljöpåverkan har beräknats med hjälp av metoden livscykelanalys och följer så långt det är möjligt rekommendationerna i ISO:14040 och ISO:14044. I analysen har samma systemgränser dragits för alla material: Utvinning av råvaror till transport av färdigt granulat till fotbollsplan.


Information om de olika granulaten har hämtats från fotbollsförbunden i Sverige och Norge, återförsäljare av granulat (Unisport), tillverkare av gummigranulat (Ragn-Sells Däckåtervinning) och från relevanta rapporter och vetenskapliga artiklar i ämnet. Alla källor finns redovisade i rapporten.


Information om alla delprocesser och material, exempelvis tillverkning av EPDM-gummi, elanvändning och transporter, har hämtats från den europeiska LCA-databasen Ecoinvent.

Varför tar ni inte upp sådant som händer innan däcket blir granulat?

I livscykelanalyser skiljer man på olika så kallade produktsystem. Den miljöpåverkan som uppstår när däcken tillverkas hör alltså till däckens livscykel, och miljöpåverkan från återvinningen av däcken hör till de produkter som tillverkas av materialet – i det här fallet gummigranulat till allvädersplaner.

Stämmer det att gummigranulat har mindre total miljöpåverkan än kork som är ett förnybart material?

Det är viktigt att titta på helheten. Livscykelanalysen visar att granulat av återvunnet däckmaterial har ett mindre miljöavtryck än andra vanliga fyllnadsmaterial sett till de åtta studerade parametrarna, bland annat klimatutsläpp.


Korken produceras i Portugal, där fossila bränslen (kol, olja och naturgas) står för en större del av energimixen än i Sverige. Dessutom kräver skogsbruket fossila resurser i form av bränsle till maskiner. En annan aspekt är att det krävs 88 hektar odling för att förse en elvamannaplan med fyllnadsmaterial av kork under en tioårsperiod.

Behöver man fylla på planen med fyllnadsmaterial oftare om man väljer kork i stället för SBR-granulat?

Ja, på grund av att granulat av kork har kortare livslängd

Spelar det någon roll att tillverkningen av granulat bidrar till lite mindre klimatutsläpp än alternativen, när konstgräsplaner är Sveriges näst största källa till mikroplaster?

Vi måste värna de resurser vi en gång har tagit upp från jorden. Ragn-Sells vill att reglerna ändras, så att allt mer material från uttjänta däck används till att tillverka nya däck. På kortare sikt är det viktigt att vi får ut så mycket värde som möjligt ur materialen, exempelvis genom att återanvända dem på nya sätt. Då måste man se till helheten och studera hur olika material påverkar miljö och klimat på olika sätt.


Det är viktigt att alltid bygga och sköta allvädersplaner på rätt sätt, så att materialet stannar där det hör hemma. Vi bidrar aktivt till att sprida den kunskapen för att minska risken för att granulat hamnar fel.

Här kan du läsa mer om våra och Svenska Fotbollförbundets instruktioner för hur man bygger och sköter fotbollsplaner på rätt sätt.

Varför tar ni inte upp hälsoaspekten i analysen?

Hälsoaspekter tas inte upp i livscykelanalyser. Halterna av PAHer i vårt återvunna däckmaterial testas regelbundet och ligger klart under den nivå där EU:s kemikaliemyndighet ECHA har visat att det är helt säkert att spela på fotbollsplanerna. Ett sjuttiotal oberoende forskningsrapporter har var för sig kommit till den slutsatsen.
 

Gå gärna in på våra sidor om miljö och hälsa för att få mer information och exempel på den forskning som har gjorts på området. 

Vilka är det som står bakom den här rapporten?

Rapporten är beställd och finansierad av Svensk Däckåtervinning AB, Norsk Dekkretur AS och Ragn-Sells Däckåtervinning AB.